Lina Emilia Johansson

Idag har varit ännu en av dessa långa fredagar. Spanska till fyra och kören fram till sex. Inte riktigt en skön avslutning av en vecka. Och den här veckan har det nästan bara kretsat organisk kemi i min hjärna. Nu är provet gjort och det känns bra, men ändå inte. Kunde gjort så mycket bättre, så mycket mer. Jag tycker att det alltid känns så nuförtiden. Otillräckligheten, den finns där, och känslan av att man aldrig kan vara bra nog.

Vi har sett på film i skolan, igen. The colour purple och den var hemsk. Den utspelar sig i början på 1900- talet och visar verkligheten för de mörkhyade människorna i det förtrycket de levde i. Hemskt, särskilt hemskt att vara kvinna. Usch och fy.

Nu är klockan mycket och nu ska jag försöka hitta motivation till "körslaget" imorgon i kyrkan. Det kan behövas. Tänkte även titta förbi på syaffären för att försöka komma igång och använda fjolårets julklapp, symaskinen. Kanske kan fixa ihop något så man får en julklapp mindre att inhandla. Skulle inte var så dumt. Om man bara hittar tiden, då finns det alla möjligheter i världen.

Puss och godnatt

L.