❡❤❡

Borde egentligen sova. Men jag kan inte- mitt huvud spränger och jag håller på att dö av värmeslag. Men tar jag av mig någon av mina tjocka fleecefiltar jag har om mig så kommer alla mina extremiteter att frysas till is och ramla av, eller nåt liknande. Allafall, så tror jag att jag är lite sjuk av nåt slag. Men jag känner mig ju inte förkyld så jag undrar vad detta kan vara som angriper min kropp. Men men, jag måste väl inte sova antar jag- det löser sig väl ändå. Med lite Claire de lune, the piano och ballade pour adeline så känns allt mycket bättre. Eller egentligen inte- det får mig att känna mig lite sorgsen och ledsen såhär på kvällskanten men hellre det än att inte veta. För det tycker jag inte om. Och det är så fint, klangen ljudet, dramatiken allting. Jag har glömt bort hur fint ett piano låter och hur tonerna bara får en att vilja dansa runt i cirklar med sin livs kärlek och vara den lyckligaste människan på jorden. Men så tar musiken slut och man inser att man inte är det och att ens liv är ganska komplicerat emellanåt. Det är då man låter musiken vara på och låter tonerna rulla tills man faller in i den djupa vilan som brukar kallas för sömn (vad är det?)
Förresten, vilken storbloggare jag har blivit. Massor av inlägg nu för tiden. När man väl kommer igång så bara sprutar det ut ord. Men, med mina åtta läsare per dag så känner jag ju pressen...:)
Lina.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0