Små historier som värmer en kall tisdag

Människor som berättat om vad de tycker var finast med deras dag. Ja, inte idag alltså. Jag tog svaren från den här bloggen som jag inte läser ofta men när jag gör det så blir jag lite gladare än vad jag var innan. Tyckte tredje historien här nedan var väldigt söt. Och den första fick vara med för att den fick mig att skratta för att den var så otippad och SÅ KLOCKREN.
  • Det finaste idag är att jag just nu sitter och äter på ett helt blomkålshuvud. Blomkålsbitarna ser ju ut som små träd. Så jag sitter och äter utav en vit skog. Lite som i sagan om ringen.
  • Jag gick hem från Ica och var sådär halvledsen. Så åker en liten kille på ca 10 år förbi med skateboard och tittar länge på mig innan han säger "Hej, va söt du är". 
    Jag fick ju såklart lite gråt i halsen av gullighetshalten och tackade.
  • Min pojkvän har åkt till USA för att studera där i nio månader framöver. Jag saknar honom så det gör ont i hela kroppen, trots att han bara varit borta 3 veckor.
    Men redan förra veckan fick jag ett brev. Där hade han bland annat skrivit om hur livet på en annan kontinent är och som han inledde det:

    "Bara tanken av att dina små, specialformade, ljusa och söta händer snart kommer röra vid samma papper som jag skriver på gör mig varm i kroppen"
    och avslutade med: 

    "Du är det finaste jag vet. Sluta aldrig vara du. Sluta aldrig vara oss. Vi är ännu finare. Är med dig hela tiden"

  • En dag fick jag ett mms av min pojkvän. Bilden föreställde en perfekt rad av bilar parkerade prydligt och fint utanför vår lägenhet. Texten löd: "Tittade ut genom fönstret och tänkte på dig. Kolla vad fint dom är parkerade."

  • Jag var på Biblioteket idag och letade bland hyllorna efter en speciell liten bok som jag läst mer än fem gånger. Jag hittar aldrig bland alla bokstäver, och fick fråga damen under "fråga här"-skylten. Efter ett tag var vi kanske tre personer som sprang omkring och vände på böcker och titlar. När jag gett upp kom en pojke som det varit lite trassligt med in, och tar upp boken ur sin väska. Han hade lånat den för att jag pratat så mycket om den. Han läste hela Kärlekens Historia för att jag läst den. Och han hade vikt små hörn lite här och var och när jag frågade varför, så sa han att det var de sidor som fått honom att tänka på mig. Sen rodnade jag och allt vart pannkaka, han har ju så fina lockar i luggen och sen kommer han och säger något sånt där. men aj vad FINT! Han är så rackarns bra och farlig.

  • Allt som behövdes var att han hälsade först.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0