Det som räknas.

 

Idag är jag glad. Och hoppfull. Det blir nog bra tillslut. Ja. Livet alltså. När man kan låta sig själv ha roligt åt tråkiga saker som sina egna dryga skämt ibland. Eller ens egen dryghet helt enkelt. Det är när man accepterar hela sig själv som man kan bli lycklig. Och man förstår att det är de små sakerna som ibland känns alldeles för minimala för att egentligen få räknas som kommer vara det man i slutändan ändå kommer ihåg av dagen. Då blir det nog bra.

 

 

Kanske kan det bli såhär bra någon gång för oss alla. Jag gillar den här bilden väldigt mycket och jag kan nästan inte titta mig mätt på den. Därför har jag den också som bakgrund på min dator (som jag i och för sig byter varje kvart, typ, men ändå). Jag gillar den av väldigt många anledningar. Åh jag gillar den för att det är så fint ljus. Och för att han verkar så go som en liten björn. Han heter säkert något vackert som William, eller Elliot. Och hon verkar ha så härligt skratt. Och som prickarna över ö så är hon barfota. Det är så lätt. Och det är bara kärlek. Inte massa tjofs. Bara kärlek. Ingen ånger.

 


Kommentarer
Postat av: filosofi fanet

Ja det tycker jag :D haha. Okej samma sak ju :P

2011-01-27 @ 16:23:20
URL: http://lovisahemmingsson.blogg.se/
Postat av: Filosofi fanet

Svar: Ja det tycker jag :D haha. Samma sak ju :P

2011-01-27 @ 16:30:11
URL: http://lovisahemmingsson.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0